Kategori: nära föräldraskap

hej vår

Det har varit en hemsk vinter. Våren må vara kall och konstig på många vis, men vi är så glada över att vara hemma igen. Jag jobbar för lön, han jobbar utan lön. Det är intressant att se honom kämpa med exakt samma svårigheter som jag, när man sitter i positionen att göra allt man någonsin har drömt om. Det… Read more →

pussy-willow-245247_1280

dagens översättningsfasa

Spelade spotifylistan ”toddler sleep music” i går kväll och första instrumentella låten som drar igång med sitt gitarrpling är Sleep little videyoung. ??? Just Sov du lilla videung är viktig för mig då den lugnade MIG de första månaderna som mamma, de första månaderna av nattning. Sorgen, och den lätta paniken, då en käck ettåetthalvtåring sa ”nejnejnej” och ett finger… Read more →

Så tar du hand om ditt barn 1936

barn i stövel
Här är två som inte följer reglerna.

Ett utdrag ur boken Lanthushållet från 1936. Barnavård då och nu är minst sagt olika, men här finns också svaren på några av dagens missförstånd av barn. Det mest moderna måste jag tycka är det nära föräldraskap som vi har inspirerats mycket av, så det är klart att jag tycker det är modernt hehe, men det är också i vissa fall rena rama motsatsen till de råd man fick 1936.

Ju punktligare och ju mer regelbundet ett barn skötes, desto lättare går allt, desto lugnare och snällare är barnet och desto bättre fostras det.

– Mia Grahn, f.d. barnhemsföreståndarinna, i antologin Lanthushållet, handbok för landsbygdens husmödrar 1936.

Schema för dåtidens spädbarn

6.00 byter kläder på barnet och torkar av avföring. Medan barnet ligger invirad i bomullsfilt, i en soffa, bäddas sängen ren och sedan får barnet mat. ”När det efter 15-20 minuter är mätt, lägges det åter i sin bädd och somnar lugnt.” OH REALLY MIA GRAHN? Jag är ganska säker på att det här barnet skriker sig hest.

10.00 Nästa måltid. Barnet får ett bad och torkas sedan mycket väl. Pudras i alla hudveck, tror jag det eftersom bebisen inte har blivit bytt på sedan klockan sex på morgonen enligt dessa råd. Bebisen ligger och gonar i blöta kläder. Men den får nya efter badet, viras sedan in i en filt i soffan igen medan sängen bäddas om. ”Barnet får nu sin mat och lägges sedan i bädden, där det snart somnar.”

14.00 Blöjbyte. Bädda rent och ge mat, lägg tillbaka i sängen.

18.00 Kvällsskötningen. Eftersom barnet badade imorse räcker det med en ”övertvättning”, trots att den stackars bebisen har legat i kissvåta kläder I’m sure. Tvättningen består av att man tvättar med en tvättlapp, bit för bit av bebisen. Pudras och får nya kläder, och mat. ”Nu somnar det gott.”

22.00 Sista skötningen för dagen, för att inte oroa barnet byter man ej blöja, ”om det inte är alltför vått” eftersom det inte kommer att kissa mer under natten eller hur menar Mia Grahn..? Barnet får mat. ”Barnet somnar för natten och vaknar vanligen ej, förrän vid sextiden följande morgon.”

 

Inte lätt att vara mamma med dåtidens krav på barn

Mellan raderna läser jag in så mycket skrik från bebisen, och så mycket känsla av värdelöshet hos mamman. ”Vanligen” och ”snart somnar” borde bannlysas från allt prat om spädbarn. Övriga härliga råd från den här tiden är att tänka på att mamman kommer vara helt slut, och jag tänkte en stund vad blir hon så slut av det är ju inte mycket att jobba med den där behändiga bebisen som somnar lätt i sina nerkissade kläder? Men sen kom jag till bokens kapitel om tvätt 1936 och läste in stressen av att behöva tvätta lakan på lakan på lakan… Medan bebisen skriker i sin säng och inte alls sover så gott som Mia säger att VANLIGA barn gör. Och inte fick dom gå ut heller, spädbarn mår inte bra av frisk luft nämligen så den här mamman är fången inomhus med sin skrikande jätteledsna bebis. Fruktansvärt! De här råden kan omöjligt ha följts i hemmen, med allt vad det innebär av samhällets skamning och föräldrars dåliga samvete, men det säger någonting om synen på barn. Resterna av den här synen finns kvar än i dag, men jag undrar jag vad Mia Grahn hade sagt om hon kom hem till oss…

Men jag förstår oviljan till tygblöjor och vilket revolution engångsblöjor var – och TVÄTTMASKINEN. Dagens tygblöjor byts ofta ofta, varannan timme generellt, för att inga rumpor ska behöva vara våta. Och vi kastar in blöjorna i princip som de är, i tvättmaskinen. Visst kan det kännas drygt att hänga upp dom på tork (torktumlare har vi ingen, och av sunt ekonomiskt och ekologiskt förnuft är det mycket bättre att inte torktumla tygblöjor) en och en dag in och dag ut – men hellre det än att bära runt på otvättade och tvättade lakan, att behöva bädda om sängen kanske två gånger om dagen. Särskilt drygt skulle det ju bli eftersom vi samsover. Hör du det Mia Grahn! Barnet hade inte ens egen säng förrän för typ ett tag sedan! Men att dom inte ville byta blöjor oftare, i stället för att byta hela bädduppsättningar..?

 

Hans Rosling anser att just tvättmaskinen är industrialismens stora uppfinningar, vilket jag kan hålla med om. Vilken frihet för alla mammor och barnsköterskor! Plötsligt fanns det TID att kanske okynnesgosa med sitt barn. Och tänk vad lite tid det finns till utveckling när halva befolkningen är upptagna med att tvätta… Se Hans Roslings klassiska berättelse om utveckling via en tvättmaskin (TED talks).